Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar del 2

Allmänt om missbruk och arbetsgivarens/arbetstagarens ansvar

Alkohol- och drogberoende påverkar den närmaste omgivningen, inte sällan på ett förödande sätt. Problemet är oftast dolt och inte helt lätt att upptäcka. Att ge en anställd med ett alkoholberoende eller annat beroende hjälp till adekvat behandling är lönsamt, såväl mänskligt som ekonomiskt.

Arbetsgivarna har i dag ett rehabiliteringsansvar fastställt genom lagstiftning. I Socialförsäkringsbalken(SFB) framgår det att arbetsgivaren ska vidta åtgärder som behövs för en effektiv rehabilitering. I Arbetsmiljölagen (AML) regleras bland annat ansvaret för arbetsmiljön. Det innebär att arbetsgivare och arbetstagare ska samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Arbetsgivare ska dessutom vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Men även arbetstagaren ska medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö.

Frågor rörande alkohol och droger är en del av den psykosociala arbetsmiljön och ska ingå i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Det uppstår ofta frågor vad som gäller särskilt beträffade rehabiliteringen av en anställd som lider av drogberoende. Det finns ingen vägledning avseende den frågan i vare sig Arbetsmiljölagen eller förarbetena till Lagen om anställningsskydd. Viss vägledning går att hitta i rättsfall och Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 1994:1 om arbetsanpassning och rehabilitering. Av föreskriftens 13 § framgår att rutiner enligt 10 § ska även omfatta arbetsanpassning och rehabilitering vid missbruk av alkohol eller andra berusningsmedel.

Det troliga är att skyldigheten att anpassa arbetsuppgifter och rehabilitera drogberoende medarbetare inte skiljer sig från övriga sjukdomsfall. Man får dock skilja på bruk och beroende som är av sjukdomskaraktär. Bruk av droger på arbetsplatsen är olagligt och oacceptabelt.

Som chef och personalansvarig behöver du mycket kunskap i rehabiliteringsfrågor för att problemen ska upptäckas och få en lösning. Att ha en inom området kunnig samarbetspartner att vända sig till underlättar betydligt och förenklar vägen mot denna lösning.

Erfarenheter har visat att arbetsplatser som har genomtänkt strategi har en betydligt större chans att komma tillrätta snabbare med en medarbetares missbruk. Nedanstående faktorer är viktiga för att kunna lyckas med rehabilitering av missbrukskaraktär.

  • Agera så tidigt som möjligt
  • Ha en alkohol och drogpolicy
  • Ha en tydlig handlings-/rehabiliteringsplan
  • Ha mål
  • Ta kontakt med specialister gällande missbruk och beroende

Källa: KFS

Enligt rapport från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning hade 16 % av Sveriges befolkning, ca 1 500 000 människor, riskabla alkoholvanor år 2014 och det finns inget som tyder på att problemet har minskat. Bakom dessa siffror döljer sig personliga tragedier av skilda slag och många arbetsgivare frågar sig hur de kan hjälpa – lagstiftningen anger hur de ska hjälpa.

Det finns framförallt fyra lagar som reglerar hantering av dessa frågor i arbetslivet; Arbetsmiljölagen, Lagen om allmän försäkring, Medbestämmandelagen och Lagen om anställningsskydd. I Arbetsmiljölagen är det framförallt två regler som är av särskild betydelse i sammanhanget:

  • Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa och olycksfall.
  • Arbetstagaren ska medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av de åtgärder som behövs för att åstadkomma en god arbetsmiljö.

Dessa regler kompletteras med mer detaljerade bestämmelser för tillämpning i Arbetsmiljöverkets föreskrift Arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:01). Där står att läsa att arbetsgivaren ska ha rutiner som behövs för att klara verksamheten med arbetsanpassning och rehabilitering. Dessa rutiner ska även omfatta missbruk av alkohol eller andra berusningsmedel. Arbetsgivaren ska dessutom klargöra vilka interna regler och rutiner som gäller om arbetstagaren uppträder påverkad i arbetet.

Arbetsdomstolen har, i flera uppmärksammade fall, slagit fast att alkoholmissbruk är en sjukdom och därmed inte utgör saklig grund för uppsägning. I och med att det klassas som en sjukdom har arbetsgivaren ett rehabiliteringsansvar, vilket därmed försvårar en uppsägning av personliga skäl.

Det som skulle kunna vara saklig grund för uppsägning är de eventuella konsekvenser som kan komma till följd av missbruket. Exempelvis upprepad olovlig frånvaro, att den anställde inte längre klarar av sitt arbete eller allmän misskötsel i arbetet. Om arbetsgivaren erbjudit rehabilitering och den anställde inte ställt upp på det, så är detta tillsammans med misskötsel av arbete saklig grund för uppsägning.

Det sägs att det tar drygt tio år innan en människa utvecklar ett tydligt beroende, ytterligare tre år innan arbetsplatsen märker av beroendet och fem år innan arbetsgivare tar tag i det. Så, vänta inte med att reagera på varningssignalerna – agera direkt och våga ställ krav!

Med en alkohol- och drogpolicy i er personalhandbok så kan personalen lätt ta reda på vilka rutiner som finns på arbetsplatsen gällande den typen av frågor och även mycket annat.

Källa: CAN den 21 februari 2017

Missbruk och beroende

Verksamhetsområdet missbruks- och beroendevården omfattar hälso- och sjukvårdens samt socialtjänstens ansvar för människor i alla åldrar med missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel.

Den 1 januari 2018 genomfördes en lagändring i Socialtjänstlagen som innebär att spel om pengar likställs med missbruk av alkohol eller droger. Ändringen bygger på den rådande ansvarsfördelningen mellan kommuner och landsting på missbruks- och beroendevårdens område.

Källa: SKL

Läkemedel

Läkemedelsanvändning och -beroende är ofta ett dolt problem i arbetslivet. Ca 65.000 personer i Sverige behandlas för grava problem med läkemedelsberoende. Vi vet inte hur många på våra arbetsplatser som har ett skadligt bruk av läkemedel eller är beroende.

Statistik över uthämtade läkemedel visar att ca 4% av den vuxna befolkningen använder sömn- och lugnande medel varje dag. Kvinnor är överrepresenterade. Ökningen är stor under de senaste åren för sömnmedel bland unga kvinnor 20-24.(Källa: Gunnar Bergendahl)

Vi ser också att användningen av smärtstillande medel s k analgetica (t ex Treo Comp) ökar, där en grupp är unga män i karriären.(Källa: Britt Vikander, TUB-mottagningen)

Läkemedelsberoende ser i huvudsak ut på två sätt:

De flesta som blir läkemedelsberoende har från början fått sina tabletter utskrivna av läkare, i syfte att tas i ordinerad dos under en begränsad tid.

En mindre grupp läkemedelsmissbrukare är missbrukare av alkohol eller narkotika och använder sömn- och lugnande medel i kombination med, eller som alternativ till alkohol eller narkotika.

Läkemedelspåverkan är inte lika lätt att upptäcka som exempelvis alkohol, då det inte luktar. Tecknen på läkemedelsberoende kan däremot yttra sig i liknande beteende. En extra svårighet i sammanhanget är att det kan vara svårt att förstå att man kan vara beroende av tabletter trots att man bara äter det läkare ordinerat. Den kan därför ta lång tid att se att en person blivit läkemedelsberoende.

Spel och sociala medier

Spelproblem ökar på arbetsplatserna bland annat på grund av att användandet av internet och mobiler ökar både på arbetet och privat. Det innebär att möjligheterna till spel om pengar och för nöjes skull är näst intill oändliga.

Spelberoende innebär att inte kunna kontrollera sitt spelande och att spelandet har lett till allvarliga negativa konsekvenser. Beroende av spel har många likheter med annat skadligt bruk och beroende av exempelvis alkohol och narkotika. Vid spelande reagerar hjärnans belöningssystem på liknande sätt som när man dricker alkohol. Spelandet kan även leda till negativa ekonomiska, sociala och hälsomässiga konsekvenser.

Även användandet av sociala medier via smartphones och datorer kan leda till problematik på arbetsplatsen. Både möjligheten att spela och använda sociala medier under arbetstid bör regleras i IT-policyn. Konsekvenser av ett skadligt bruk när det gäller ovanstående beteenden bör regleras i en företagets policy mot skadligt bruk.

Källa: Alna